Ehrendals Styckebruk ligger i Gnesta kommun. Brukets tappmärkning är”E B”, ”I E”, ”E C”, ”I E C”, ”O E C” och ”J E C” Även ”E B R”  kan förekomma, jag har inte sett någon kanon med den märkningen, kanske är detta enbart för civilt gjutgods, eller ev från brukets stångjärnshammare. ”E B R” finns dock med i stämpelböcker för nämnda bruk. ”I E” efter Jesper Elieson samt ”I E C” när han får sitt adliga efternamn Ehrencreutz, ”O E C” och ”J E C” efter hans söner Olov och Johan Ehrencreutz.

Jesper Elieson som är grundare till Ehrendals styckebruk anlade Lundholms bruk, vid Grindviks kvarn med inlopp från Trönsjön.
Privilegiebrevet för det första bruket som gav rätt för två masugnar är från 15 december 1679.

År 1685 beviljades Jespers ansökan av Bergskollegium att få gjuta kanoner. Man gjöt de första kanonerna 1687. Eldrören var säregna, små och klena och med osedvanligt tunt gods, vikten var nästan bara hälften i jämförelse med andra kanoner av samma kaliber. De här tidiga kanonerna förbjöds senare, och liknande fick inte tillverkas. År 1690 flyttas bruket då vattenkraften på platsen var dålig, det nya bruket uppfördes vid Sågartorp och blev färdigt 1692. Det kallades senare Ehrendal, numera Erendal. Där byggdes ett stort styckebruk med för tiden moderna verkstäder och borrvindar.  1695 adlades Elieson och fick namnet Ehrencreutz och samtidigt döpte han om Sågartorp till Ehrendal. Kanonerna från bruket ökar med tiden inte bara i storlek utan även i kvalité och utförande. Bruket gör nu reglementsenliga kanoner från godkända ritningar.

Färdiga kanoner från Ehrendals Styckebruk fraktades på vagnar ned till brukets uthamn vid dagens Malleberg där de lastades om på pråmar. Genom en liten kanal fraktade man sedan de tunga styckena genom sjön Sillen till Sille och vidare landvägen på Sille Styckegata som på anlades på 1700-talet med sin sträckning förbi Hillstalund söderut fram till Hållsviken där kanonerna lastades om och fördes vidare på större fraktbåtar. Anledningen till att göra alla dessa omlastningar var för att slippa köra med oxdragare hela vägen ut till kusten. Vilket ofta var helt omöjligt annat än på vintern då kanonvagnarna var mycket tunga och krävde tjäle i marken. På Ehrendals Styckebruk hade man turen att kunna nyttja vattenvägen en betydande sträcka. Ehrendals Styckebruk säljs 1774 av Jespers son Johans änka Catharina Weller till den mäktige styckebruksägaren Joachim Daniel Wahrendorff och hans affärspartner Henrik Wilhelm Hahr.

Bruket stod stilla under ofredsåret 1718 och under rysshärjningarna 1719 överger man masugnarna när fienderna närmar sig och blåsningen blir detta år endast 9 dagar. Bruket skonades dock från ryssen.

1803 stängdes masugnen och rörelsen fick en annan inriktning.  På Armémuseum i Stockholm finns nio kanoner från Ehrendal. Även på Skansen, på museer i Köpenhamn och Malmö finns Ehrendalskanoner samt på borggården vid Uppsala slott och vid Torups slott i Skåne. De finns även i Amerika. När man i farvattnen utanför Beaufort, North Carolina bärgade kanoner från skeppsvraket Queen Anne’s Revenge, som seglades av sjörövaren ”Kapten Svartskägg”, fann man att flera av kanonerna var tillverkade på Erendals Styckebruk år 1713.

Kanonerna har identifierats av museiintendenten Thomas Roth på Armémuseum genom märkningen på kanonrören.

Beträffande kanonen vid Uppsala slott finns det på borggården en staty av Gustav Vasa som bärs upp av 4 kanoner, 3 från Ehrendal och 1 från Åkers styckebruk.

oec
16-pundig Kanon (Haubits) från Ehrendals styckebruk, foto: Armémuseum


Kanon vid Skansgatan i Ystad. Foto: Kaj Eriksson


Denna oerhört vackra kanon med släkten af Wetterstedts vapensköld på kammarstycket såldes för en tid sedan av Stockholms Auktionsverk för den ringa summan av 13000:-
Kanonen placerad på senare lavett och märkt med brukets gjutnummer IV (4) och väger VIII (8) lispund och X (10) markpund stapelstadsvikt. Eldröret är 82 cm långt och har en kaliber på ca 45 mm. Högra tappen märkt ”EB”. Foto: Stockholms Auktionsverk.

 

Kapten Svartskäggs kanoner

arkeologi

Foto: Chuck Beckley

Arkeologer som bärgar lasten från Kaptens Svartskäggs troliga 1700-talsfartyg Queen Anne´s Revenge har hittat enorma järnkanoner. Kanonerna har legat på botten utanför North Carolinas kust. De väger mellan 900 och 1360 kilo styck.

Projektansvarige Billy Ray Morris trodde att kanonerna kunde vara svenska, när han offentliggjorde fynden i förra veckan. Morris får medhåll av experten Thomas Roth på Armémuseum i Stockholm.

– Tre av dessa kanoner har nu identifierats som 6-pundiga järnkanoner tillverkade vid Ehrendals bruk i Södermanland år 1713. De är märkta med bokstäverna IEC som står för den dåvarande ägaren Jesper Ehrencreutz, meddelar Thomas Roth.

På Skansgatan i Ystad finns flera Ehrendalskanoner att beskåda.