När valloner och holländare på 1600-talet kontrakterades för att höja nivån på järnindustrin i vårt land, valde de att starta bruken där malmfyndigheter, riklig skogstillgång och där vattenkraften kunde utnyttjas. Vanligast var att bruken etablerades i Bergslagen men även på andra håll, som i Östergötland och norra Småland. Från denna tid härstammar Överums bruk i Lofta socken i Småland. Det var valloner som anlade bruket. År 1655 lämnade Karl X Gustaf privilegium åt Abraham de Besche och hans bolagsmän att på Överums skattehemman anlägga en masugn och två hamrar, där de även skulle tillverka kanoner och ammunitions till kronan. 

År 1683 utfärdades ytterligare privilegier för Gillius de Besche och Pierre de Try. Den senares son, Henrik, sökte på egna och övriga av sin fars sterbhusdelägares vägnar och fick år 1706 tillstånd att anlägga ytterligare en stångjärnshammare. Trettio år efter inköpte hovintendenten Georg de Besche egendomen, på vilken ytterligare en hammare med 2 härdar byggdes. 

År 1747 såldes bruket, som även omfattade en kvarn och ett sågverk av kammarherren de Besche till brukspatronen Carl Sten för 168,000 daler kopparmynt. I och med denna försäljning gick egendomen ur släkten de Besches ägo. 

År 1770 såldes Överum C. Sten för 320,000 daler kopparmynt till hans broder Johan David Sten, som år 1776 anlade en manufaktursmedja med 1 större och 2 mindre hamrar, och år 1801 en stjälpugn. Johan David Stens son, Carl Sten, sålde år 1816 Överum till friherre J. C. Adelsvärd för 166.666 riksdaler banco. Till egendomen hörde då 9¼ mantal jord, Sjösa järngruvor i Södermanland och Stenbo järngruvor i Ukna socken samt lastageplatser vid Lerboholm och Gamleby.

Överums bruk i Småland

Bruket märkte sina kanoner på tappen med ett stort ”Ö” på senare tid även med släkten Adelswärds släktvapen. Troligt är att man då endast tillverkade mindre prydnadskanoner.

Överumskanon, foto: Sara Rosvall
Adelswärds släktvapen som ibland ses på senare och mindre prydnadskanoner.
Tappmärkning med ”Ö” för Överums bruk