1604-1631
Bränn-Ekeby var ett av Sveriges allra första kanonbruk för gjutjärnskanoner. Startades redan 1604 av Hertig Karl sedemera Kung Karl IX. Ansvaret för driften av detta och flera andra bruk ger Hertig Karl till Wellam de Besche som var mycket kunnig i järnhantering och mekanik. Kung Karl IX nämner i ett brev till Mäster Wellam de Besche redan år 1606 att han vill veta hur många stycken man gjutit vid Bränn-Ekeby under de två tidigare åren, så masugnen var troligtvis i produktion redan i slutet av 1604. En borrvind bör ha funnits vid Bränn-Ekeby åtminstone från år 1606. Alltså vid denna masugn har i alla fall ett antal mindre kanoner gjutits sedan starten 1604. Möjligen gjuter man efter 1608 grövre kanoner vid Bränn-Ekeby masugn, som redan år 1608 blir ombyggd till en masugn av ”fransysk modell” av masmästaren som anländer till Sverige 1608-07-13. Man skriver då kontrakt med Johan Mesir, som vi får anta är den förste vallonske masmästaren på svensk mark. Jag och min forskarvän Inger Fernberg har inte funnit några uppgifter om Bränn-Ekeby var med dubbla pipor vilket var vanligt bland vallonska masugnar. Dagens ruin visar endast på en pipa, men frågan är om Bränn-Ekeby masugnsruin är resterna efter den gamla vallonska masugnen?
År 1612 får Mäster Wellam de Besche överta arrendet för det tidigare kronobruket. Vid denna masugn har mindre kanoner gjutits sedan starten 1604. Det kan man följa i brevväxling mellan Wellam de Besche och Karl IX. år 1627 ingår Nävekvarns bruk och Bränn-Ekeby bruk i ett konsortium (Nyköpingsverken) med Borgmästaren Joachim Danckwardt som ledare.
Nyköpingsverken hamnar i ledningsbekymmer och Wellam de Besche får hjälp av Louis DeGeer att stärka sin plats i konsortiet, Joakim Danckwardt blir avsatt. Troligen upphör Bränn-Ekeby och Fada bruk i ungefär samma tid och den nya masugnen i Näveqvarn byggs, kanske återanvänds ställstenen från Fada och Bränn-Ekeby. Nävekvarns nya masugn är med dubbla pipor och blir nu Wellam de Besche nya kanonfabrik. Joakim Danckwardt bygger med sin svärson Gerdt Störningk ett nytt kanonbruk i Svärta och senare startar Gerdt Störningk även Stavsjö bruk som med tiden blir ett av landets mest betydande styckebruk.
Tack till min vän och vallonexpert Inger Fernberg som hjälper mig ta fram mer uppgifter om detta tidiga kanonbruk.
