Hörningsholms skansar.





Foto: Kaj Eriksson

1600-tal
Befästningskomplex bestående av fyra skansar som på order av Gustaf II Adolf började byggas runt Hörningsholm på Mörkö. Skansarna byggdes vid Nässkansen, Furuholmsskansen, Kasholmsskansen och Hölö skans. Skansarnas uppgift vara att skydda inloppet till Södertälje. De första ritningarna gjordes av Johan Kasimir på uppdrag av Axel Oxenstierna.

Nässkansen (gul prick på situationsplanen) vid Näslandet är en så kallad stjärnskans som var vanligt under hela stormaktstiden. Bestyckningen låter jag vara osagd men än idag står en 12-pundig (som väger hela 14 skeppspund, 10 lispund och 5 pund och är över 2 meter lång. Den är vårdslöst placerad på en ful cementklump.

De två mindre Hörningsholmsskansarna på Furuholmen bestod av 2 bröstvärn (orange prick på situationsplanen). Bestyckningen var på den större skansen 2 st 18-pundiga och 2 st 12 pundiga kanoner, den lilla hade 2 st 18-pundiga kanoner.

År 1658 rustades skansen upp. Befästningsingenjören och arkitekten Erik Dahlbergh inspekterade anläggningen och beordrade reparationer samt diverse förbättringar. I slutet av 1600-talet hade skansen åter börjat förfalla igen.

1700-tal
Under Nordiska krigen blev det igen aktuellt att rusta upp Nässkansen. 1710 arbetade nära 200 danska och ryska krigsfångna med att modernisera skansen. Samma år fanns 16 järnkanoner uppställda på skansarna runt Hörningsholm.

När ryska östersjöflottan skulle anfalla Sverige bemannades skansarna, men strax före ryssarnas ankomst hade den svenska styrkan gått hem; …hvilka avmarscherade dagen före fiendens ankomst. Södertälje togs av ryssarna med ett överraskningsanfall och staden brändes ner. På återvägen förstörde man skansarna och brände ner många gårdar i Grödinge och på Mörkö, bland den Hörningsholms slott. Efter freden med Ryssland 1721 avbröts befästningsarbetena.

Vid 1700-talets mitt fanns förslag att bygga en helt ny befästningsanläggning vid Brandalsund närmare Södertälje, där skulle det har räckt med enbart en skans, men planen genomfördes aldrig och istället upprustades skansarna kring Hörningsholm på nytt.

1800- och 1900-talet
Under större delen av 1800-talet hade Nässkansen ingen funktion och lämnades utan tillsyn. Senast skansen var i användning var under första världskriget. I augusti 1914 bemannades skansen man förde hit kanoner och minerade Skanssundet. Mobiliseringen blev dock kortvarig och redan i oktober 1914 skickades styrkan hem igen. År 1927 beslutade riksdagen att avveckla Nässkansen och de övriga skansarna i området. Idag är den en ruin med synligt murverk av gråsten samt en ensam 1600-talskanon på stjärnskansens sydspets riktad ut mot sundet.

Situationskarta över Hörningsholms och Nässkansen

En kanon finns vid skansen…

12-pundigt eldrör utan proveniens men troligen placerad där av Gabriel Cronstedt som bestyckade skansen i början av 1700-talet. Eldröret märkt på kammarstycket med NV (gjutnr 5) och stapelstadsvikten står på kammarbandet XIIII:X:V:- (14 skeppspund, 10 lispund och 5 pund = ca 1975 kg). Tillverkning osäker, troligen något av Gerdt Störnings bruk vid Svärta/Norshammar eller Stavsjö på 1600-talets slut, konstruktör okänd. Vacker kanon med 2 x trippla sirater på vardera sidan om tappstycket. Svårt anfrätt utan möjlighet att se tappmärkning (delvis ingjuten i ful cementlavett). Druvan avslagen.




Foto: Kaj Eriksson