Kanoner från två bruk ser olika ut även om ritningen är samma. Man lägger ofta till små kännetecken.  Druvan (kulan baktill på kanonen) är en sådan detalj som ofta skiljer sig. Olika kanoners form eller typ kan vara en hjälp. Man kan känna igen vissa konstruktörer, om styckena är tidiga eller sena. Men säkrast är bruksstämplar och märkning på eldrören, vanligen på kammarstycket och tappar. Även om bruksstämplar är den säkraste metoden blir det fel. Brukens gjutnummer kan jämnföras med kronans besiktningsprotokoll. Vissa bruksstämplar skapar problem. Bruken skapade själva sina stämplar, endast de större bruken kom med i olika stämpeltidningar och register. Men även om man äger ett sånt register kan det bli snurrigt. Hellefors bruk, samma namn men på två skilda bruk med helt olika produktion, eller Högfors med nästan lika stämplar, förväxlings-risken är ett faktum.

Ett annat exempel är kanoner märkta med ”VB” på tappen som är detsamma som Stavsjö Bruk i Östergötland. De kanonerna har ofta (till och med på museum) kallats för Wirå bruk eller Vira bruk. Även kanoner märkta ”W” (Åker efter Johan Jakob Wattrang) kan vara märkta som Vira- eller Virå bruk.

Märkta med ”H” är Hellefors Styckebruk i Södermanland. Andra  bruk har på museum felaktigt noterats som tillverkare, bl a  Hällefors bruk (f d Hällefors silververk) i Västmanland och Huseby Bruk i småland . Av de kanoner jag sett märkta med ”H” på tapparna är ALLA från Hellefors Styckebruk i Södermanland. Kanonerna vid Sjöhistoriska i Stockholm är till exempel felaktigt märkta som Huseby Bruk. Dessa kanoner från Hellefors Styckebruk gjorda på 1780-talet. Huseby bruk övergick helt till civilt gjutgods efter 1756, alltså är det omöjligt att de är gjutna på Huseby.

Exempel på märkning av Åkers styckebruks kanoner, på bilden till vänster, märkt ”ÅB” på kanonens högra tapp år 1776, och  den högra bilden märkt ”W” (W efter bruksägaren Johan Jakob Wattrang) visar kanonens högra tapp år 1746. Även GK, eller GC förekommer på Åkers kanoner efter järnhandlare Gustav Kierman.

Kanon märkt med ett ”H” på tappen, gjuten 1785 på Hellefors Styckebruk, Hälleforsnäs i Södermanland.

Även märkning med HF.SB och HF användes på kanoner från Hellefors Styckebruk.

 

Många eldrör som du i Sverige träffar på i auktioner (även etablerade kvalitetsauktioner) och museum brukar ibland nämna fel bruk i sin beskrivning av kanonen. Vanligast fel är stycken märkta med ”H” ,”VB” samt ”W”.

Förklaring:

  • RÖD PRICK. Hellefors styckebruk i Södermanland (HF) men märker även sina kanoner med ett ”H” och ”HF. SB”.
  • SVART PRICK Hellefors bruk i Västmanland, ingen styckeproduktion. En cirkel med stjärnor och halvmåne.
  • BLÅ PRICK Huseby göt kanoner till Kronan fram till 1756 och i vissa källor märkte även de sina kanoner med ett ”H”. Personligen har jag inte sett någon gammal Husebykanon att jämföra med. De kanoner jag hittat som är märkta med ett ”H” är alla från Hälleforsnäs/Hellefors Styckebruk i Södermanland.
  • LILA PRICK Bohult, Småland, ingen styckeproduktion
  • GRÖN och GUL PRICK Högfors i Västmanland hade både HF och HF med stjärna inom en cirkel.

papper
papper2

papper3

vb
Stavsjö Bruk = von Berchner (släkt med första ägaren Gerdt Störnings ägo).

Eftersom bruket körs samtidigt och med samma ägare som Svärta Bruk utanför Nyköping kan kanoner märkta VB även vara gjutna vid Ullabergs masugn i Svärta.

 

gsw

Stämpel Virå = Efter ägaren Gerdt Störnings Wirå. Stämpeln används vid Virå bruks stångjärnshammare, ingen hytta, alltså ingen kanon-gjutning.

Tappmärke GS, för kanoner gjutna vid Norshammar/Svärta bruk.

 

NÅGRA OLIKA BRUKS JÄRNSTÄMPLAR/MÄRKNINGAR

HELLEFORS STYCKEBRUK (Södermanland)
”H” , ”HF.SB” och ”HF”

HUSEBY BRUK (Småland)
”HB”, eventuellt märkte bruket under dess arrendering av bröderna de Rees och Wilhelm Muilman (1640-1656) sina exportkanoner med ett ”H”).
Enligt Historikern och Professorn Lars-Olof Larsson vid Universitetet i Växjö slutade Huseby bruk att gjuta kanoner till Kronan då man 1756 ställde krav på massivt gjutna kanoner. Produktionen övergick då till att tillverka fredliga bruksvaror.

ÅKERS STYCEBRUK
”W”, ”GK”,  ”GC”, ”ÅB”, ”ÅKER”
Johan Jakob Wattrang brukspatron vid Åkers Styckebruk, tappmärke ”W”
Järnexportören Gustav Kierman (1702-1766) lät märka sina kanoner från Åker med ”GK”  eller ”GC”

NORSHAMMARS BRUK
”GSN”, (Gerdt Störnings Norshammar), ”G”, ”GS” (Gerdt Störnings) ev även ”VB” (von Berchner)

STAVSJÖ BRUK
”VB” (von Berchner) ””G” och GS” (Gerdt Störnings) och perioden 1834 till slutet 1859 även med hela namnet ”Stafsjö”

EHRENDALS STYCKEBRUK
”E B”, ”I E”, ”E C”, ”I E C”, ”O E C” och ”J E C” Även ”E B R”  kan förekomma, jag har inte sett någon kanon med den märkningen, kanske är detta enbart för civilt gjutgods, eller ev från brukets stångjärnshammare. ”E B R” finns dock med i stämpelböcker för nämnda bruk. ”I E” efter Jesper Elieson samt ”I E C” när han får sitt adliga efternamn Ehrencreutz, ”O E C” och ”J E C” efter hans söner Olov och Johan Ehrencreutz.

FINSPÅNGS STYCKEBRUK
”F”, ”Finspong”, ”LDG”, ”DG”

WEDEVÅG 
”Krönt W” OBS! Bruket saknade privilegier för att gjuta stycken, osäkert om de få ”tjuvtillverkade” kanoner som kom från bruket var märkta, och då förmodligen inte med krönt W utan i så fall märkta med någon av Louis De Geer eller Vilhelm de Besche brukstämplar från deras andra bruk med privilegier. Wedevåg var under 1700-talets senare hälft en stor leverantör av kanonkulor, järnlavetter och lavettplåt.

ÖVERUMS BRUK
”Ö” eller ”Ö och B på var sida om ett krönt vapen med ett svärd och ett Ö som är igenomstucket.


Bild på tapparna på en kanon från 1789.
Foto: Överums hembygdsförening



Eldrören hade ofta löpnummer och en rad romerska siffror på kammarstycket som berättade om kanonens gjutnummer, pundighet eller lödighet. En liten kanon med IV är således en 4-lödig och en större XII en 12-pundig o.s.v. dessa märkningar kan finnas ihop med längre strängar som till exempel VI: XVII: V. Detta var den svenska märkningen för eldrörets stapelstadsvikt: 6 Skeppund, 17 Lispund och 5 skålpund.


På bilden, en 6-pundig modell Aschling från Hellefors Styckebruk 1786:

  1. = Kronans löpnummer även kallat ordningsnummer (64).
  2. = Styckebrukets interna gjutnummer (100).
  3. = Styckets stapelstadsvikt (6 Skp. :  16Lp. : 10p.)

Här samma kanon i besiktningsprotokollet för 1786:

Samma kanon är gjuten av den skicklige styckegjutaren Pehr Jacobsson och hans styckgjutardrängar.

Pehr var född vid Hellefors styckebruk den 16 september 1743 av uppsättaren vid Hellefors styckebruk, Jacob Pehrsson och Britta Andersdotter. Pehr ansvarar i avräkningsboken över ”Canoner” för alla 6-pundiga stycken 1785-1786.

Loppen borrades troligen av ”styckebåraren” Eric Ersson född vid Hellefors styckebruk 23 november 1732 av uppsättaren Eric Ersson d.ä. och Anna Jonsdotter.