Svärta gård, foto: Kaj Eriksson

Historia
Svärta gårds historia hör nära samman med bergsbrukets uppsving under 1600-talet. Redan hertig Karl, sedermera Karl IX, hade låtit bryta malm, troligen vid Åbro, till den hytta som var igång i Svärta 1586.

Svärta gård kallades under medeltiden omväxlande för Noor. Brolötstorp och Norshammar. Svärta bruk, som fick sina privilegier 1646, kom att heta Norshammar. Specialiteten var gjutning och kanoner. Malmen bröts framför allt vid Förola gruva och transporterades till masugnen vid Masugnssjön (Svärta bruk). Privilegiet innefattade också hammare vid Norströmmen, vid fallet där Svärta kvarn ligger. År 1761 flyttades masugnen till Karrebys ägor, där den under namnet Ullabergs masugn var i drift till 1854. Stångjärnsbruket hade redan 1833 lagt ned verksamheten. Kanonerna göts hela, varefter loppen borrades vid en borrvind. Detta arbete skedde längre upp vid Svärtaån, vid Hedvigsfors kvarn. Kvarnen, vars ålder är okänd, kallas även Borrvindskvarn. Malmbrytningen fortsatte i perioder, senast under andra världskriget.


Kanoner gjutna vid Svärta Bruk, tappmärkta med ”GS” för Gerdt Störning. Foto: Kaj Eriksson

 


Tappmärkning på en 1690-talskanon från Svärta bruk. Märkt ”GS” för Gerdt Störning.

svarta-bruksstampel
Stämpel för stångjärnshanteringen: Gerdt Störning, Norshammar (Svärta, Södermanland). Stämpeln var i bruk redan enligt 1694-1711 års stämpelbok och fram till hammarens nedläggande.